Glass i stora lass

Nu har morgonpromenaderna kommit igång. Gjorde precis som kiropraktorn sa och tänkte hela vägen på vad jag skulle äta när jag kom hem. Ostfralla och kaffe. För det var väl så han menade? Sen för och skapa balans till motionerandet så var jag och min äldste son upp en sväng till Söderköping. Och det de har har de i Söderköping. Jisses säger bara Smultronstället! Vilken glass!! Mycket, stora och goda så man nästan ser i kors. På vägen hem så mötte vi 6 st Hemglassbilar. Ska erkänna att nästan vände sig i magen. Blev kanske lite väl stor portion. Men det var det fasiken värt. Var så roligt att få träffa min bäste vän igen. Vi var båda i högform så det är tur man har en lugn och behärskad son som tar det mesta med ro. Cool som en barstol.
Tog en fin närbild på en loj gräshoppa när vi var på väg till glassen. Den satt helt lugnt på en motorhuv. Ska erkänna att det var längesedan man såg en i verkliga livet. När jag är ute och går med mina stavar så möter jag en och annan bonde i sina traktorer. Ska erkänna att jag vinkar glatt till allihopa för jag har inte en aning om vem som är min granne. Så det är lika bra och vara helgarderad. Tjing bom fadderalla här är vi trevliga mot alla. Har insett livet kan ta lustiga vändningar. Men vet ni vad? Det är helt underbart att bara flyta med och inte kämpa emot alla förändringar längre. Inte vara så fruktansvärt hård mot sig själv och sänka ribban lite. Innan var man en benhård moralist, idealist och levde efter dem själv. Fy fasiken vad man hade tråkigt. Att vara äldre är helt ok för man är mer tolerant mot sig själv nu. Men jag jobbar fortfarande på att lära mig det där med tålamod. För när jag vet vad jag vill så vill jag det nu! Det svåra är väl kanske att våga visa det med.
kram på er tills nästa gång
Eva F