Regn

Efter lång tids regnande börja folk redan prata om höstens antågande. Vill tro på en kommande sista flämtande värmebölja innan det totala mörkrets inbrott. Nu när allt kommit i balans och mina söner är hos mig regelbundet känns allt riktigt bra. Har med mitt X gjort upp i samråd med barnen att de ska vara här varannan vecka. Ska erkänna att personligen trivs jag utmärkt med att ha det bästa av två världar. När de är här njuter jag av att det blir liv och rörelse och när jag är själv av det lugn som infinner sig. Min vardag handlar mest om små alldagliga problem nu och renoveringen rullar på som ett naturligt inslag i tillvaron. Just nu är det taket i vardagsrummet som står på tur. Har införskaffat en kompressor samt en spikpistol för detta ändamål. Varje kvinnas dröm eller hur? Dyckert och en cirkelsåg har beställts och inväntas ivrigt. Ja faktiskt är det så. Sen blir jag farlig. Har 32 kvadratmeter takpanel i källaren och det kommer att bli bra det här ska ni se. Vore väl konstigt om man inte skulle lära sig något på den här resan. Nu säger jag godnatt och
kram tills nästa gång
Eva F

Omotiverad stress

Varför stressar man upp sig själv så fruktansvärt ibland? Har ju egentligen inte bråttom till mitt mål för man har ju inga planer på och flytta. Det är ju en gammal sanning vid det här laget att mitt tålamod inte är det bästa. Har man bestämt sig vill i alla fall jag se resultat ganska omgående. Det är renoveringen jag tänker på i första hand nu. Har sovrummet i stort sett klart och nästa projekt blir grabbarnas rum. Känns gott att ha en plan att gå efter annars blir det varkens hackat eller malet. Nu är mitt stora huvudbry färgen/tapeten i deras rum. De verkar ju måttligt roade av att bestämma sig.
Mycket verkar strukturera upp sig och rutinerna infinner sig sakta men säkert. Vissa av godo och andra av ondo. Nu ska mina grabbar vara hos mig mer regelbundet och det underlättar för båda parter. Ekonomin är under kontroll och allt känns rätt bra just nu. Bara vissa små gråa moln på min himmel men det är tyvärr utanför min kontroll. Vissa saker får man bara acceptera och gå vidare. Ovisshet är inget att grubbla över utan fokusera på det som är. Men värker och smärtar ibland men har för mycket att göra och stå i för att jag ska orka lägga ner för mycket energi på det. Har tagit på mig andras bekymmer i så många år så jag tar mig friheten att fokusera på mig och mitt liv nu. Var och en får ta hand om sin egen huvudvärk.
Om de inte ber om mitt råd eller hjälp kan man ju inget göra.
kram tills nästa gång
Eva F

Tonåren hinner ikapp

Hur lång tid tror ni det tar att summera nästan 30 år? Erkänn att det är svårt att svara på. I går fick jag besök av en kompis sen gymnasietiden. Ska erkänna att det först var lite pirrigt. Tänk om hon inte känner igen mig och vad ska hon tycka? Fanns faktiskt ingen anledning till oro för vi fann varandra direkt. Kändes som vi bara gjort en liten paus. Hon hade samma humor som förr och lika lätt att prata med.
Fick ett samtal idag att rotavdraget inte gått igenom på grund av att lagfarten inte stod i mitt namn. Ska erkänna att jag blev något orolig. Så det var bara och ringa lantmäteriet. Den hade återkallats för kompletterande uppgifter. Så bra att man får reda på sådant! Blev smått förbannad. Bankens huvudkontor skulle kolla om jag var gift när jag gjorde köpet och om mitt X:s godkännande kan behövas. O givetvis hittar jag inte kartongen med skilsmässopapprena. Trött på mitt lanskap av lådor nu. Så det blir inget rotavdrag förrän det är i ordning. Irriterande! Massor att tänka på när man är husägare. O jag älskar varje sekund av det för det är mitt hus och mina bekymmer och gråhårig är man redan så ett grått mer eller mindre spelar ingen roll.
kram på er tills nästa gång
Eva F

Energislukare och grottmän

Då var första veckan efter semestern avklarad. Att bli sjuk redan första veckan var man inte beredd på men det är sådant man får ta. Nu känner jag mig bättre och har ägnat min tid åt att reflektera över lite av varje. Har insett att vissa i min omgivning har en viss gemensam nämnare. Energislukare. Dessa ska man göra sig av med eftersom den energi man lägger ner på dem är av direkt ondo. Egoister och självuppfyllda varelser som inte ser längre än till sig själva. Strävar dock inte efter att bli lika dan utan bara kunna fokusera på det som är positivt. Då är frågan jag ställer mig den att hur gör man när man är tvungen att regelbundet träffa en sådan människa? Att ständigt behöva stå på sig kan vara jobbigt i längden. Sen har vi den där jobbiga katogorien som jag kallar "blir det någon förändring säger jag till" typen. Bristande intresse för andra och total avsaknad för vad som är vett och etikett. Har lovat mig själv att försöka undvika energislukare och grottmän men de kan ibland vara förklädda i vackra skepnader och först visa sig när de nästlat sig in i ens liv. Men jag börjar bli rätt bra på att identifiera dem nu. Det som gör ont är när man konstaterat att man har rätt. Tur att man är som katten och oftast landar med fötterna först och har man tur så har man kanske nio liv. Det är då det är gott att ha goda vänner och sina barn att luta sig mot.
kram tills nästa gång
Eva F

Guldkorn

Igår tog jag mig råd och bokade en konsert med Blue Man Group i september. Ska bjuda mina älskade grabbar på det. Har i många år haft det som en tradition att då och då göra något tillsammans. Oavsett vad man har runt omkring sig så är detta lite av en helig stund för mig. De är så upptagna med sitt och sina liv. Så bara för att jag är singel så finns det ju ingen orsak att sluta med det.
Insåg att inom en mycket snar framtid fyller jag år. Fick tänka ett tag innan jag kom fram till hur mycket. Det är vid den här tiden i ens liv som det händer mycket i ens kropp. Det talas väldigt mycket om vad som händer i männens liv och deras kris vid femtio men inget om kvinnans. Det var ju inte riktigt sant. Vi förvandlas till frigida monster är väl den bild man får av media.Tack vare vissa serier på tv och vissa kändisar har dock denna bild ändrats gradvis. Verkar som vi mognare kvinnor fattat att vi måste få synas och ta plats. Personligen har jag aldrig mått så bra, varit i sådan balans, kännt mig så trygg i mig själv och inbilla er inte att jag kommer att be om ursäkt för att jag både syns och hörs. Nog om detta. Ska snart ut och klippa gräset och tvätta min bil. I min bil är det fullt med sand från Skagenresan. Autostrand är häftigt men man får vara beredd på att vissa delar följer med. Sand nästan överallt.
Sen i eftermiddag ska jag sätta mig på altanen och läsa om Skagenmålarna i boken jag köpte på museumet i Skagen.
Ska ärligt säga att tanken på att börja jobba är helt ok nu när man har något att se fram emot. Tror det är viktigt för alla människor att ha små morötter som motiverar en att orka med. Små guldkorn utmed vägen för att lysa upp höstmörkret.
Nu är det dags att dricka upp kaffet och fånga dagen.
kram på er tills nästa gång
Eva F

Sista veckan

Kanske är det vetskapen om att man är inne på sista semesterveckan som får en att känna sig som man fastnat i en suck. Min bästa vän hamnat på sjukhus gjorde att man fick sig riktig tankeställare. Tomt och oro. Ekonomin kräver att man ska forma en slags strategi nu. Kände mig helt plötsligt väldigt ensam med alla tunga beslut. Saknade någon som man kunde diskutera och ventilera åsikter med. Insåg sedan att något sådant har ju aldrig existerat. Så man saknade helt enkelt en illusion. Konstaterade att vissa saker vill man inte uppleva igen. Fick i denna svacka påminna mig om varför jag skilde mig och vad jag lovat mig själv. Inga mer gissningslekar, inte behöva känna på sig saker som aldrig blir sagda. När man har mindre än en vecka kvar till jobbet och inser att det är det enda man har att se fram emot just nu känns livet rätt tungt. Det är då man får ta till "positivt tänkande" och det med besked. Positivt är i alla fall att man har sina morgonpromenader. Rena meditationen. Rensa tankarna och känna lugnet innan samhället vaknar och börjar pulsera med liv och rörelse. Behövs mer. Vad gör man när all inspiration har försvunnit och är som bortblåst? När man står vid ett vägskäl måste man ju förr eller senare bestämma sig åt vilket håll man ska köra. Just nu är bilen snart framme vid korsningen och det är nu man ska besluta sig för rakt fram, höger eller vänster eller bara snurra runt i rondellen tills bensinen tar slut. Får nog ställa mig vid en parkeringsplats och försöka komma fram till ett beslut. Inga allvarliga problem men nu känns det verkligen som att det vore mer än välkommet med en POSITIV vändning. Någon, någonting som visade på ett seriöst sätt att de bryr sig. Ja ni vet när man minst anar det.
kram tills nästa gång
Eva F