Om mig

Mitt foto
Positiv och glad. Flamsig och djup. Temprament och lugn. Allt har sin tid.

torsdag 29 april 2010

Mitt hus

Nu sitter jag i mitt eget lilla hus med mycket potensial. Ett något finare sätt att säga att det finns ett visst behov av renovering. Så det är vad jag kommer att göra de närmaste 20 åren på min fritid. Så ni som tänkt komma och hälsa på när jag kommit i ordning kan väl låta bli det och göra det nu i stället. Det är dock inget som skrämmer mig. Allt kommer att ske i min takt, som jag vill ha det och när jag vill. Så ska det vara och så får det bli. Känns så underbart och ha ett eget hem igen. Nu har man hunnit skilja sig, skaffa eget hem samt tagit tillbaka sitt flicknamn. Det enda som vittnar om mitt 21 åriga äktenskap är mina underbara barn. Idag fick jag besked att juristen håller på att lägga sista handen vid det lagliga. Detta gjorde att tiden hann ikapp mig. Drabbades av tillfällig handlingsförlamning och befann mig i ett vakuum ett tag. Allt har löpt på i en strid ström och man har mer eller mindre omedvetet skjutit upp och förträngt behovet av att reflektera och bearbeta känslorna kring skilsmässan. Nu är det ett faktum och det börjar äntligen sjunka in och det känns riktigt bra.:)När jag låg hos massören så kände jag hur luften totalt gick ur mig och blev så extremt trött både fysiskt och psykiskt. En trötthet uppblandat med lättnad och förvåning. Nu ska jag ordna och fixa med allt här hemma så jag kan ta emot mina goingar på mer regelbunden basis. Just nu har jag vardagsrummet som ett kombinerat tv- sov- och förvaringsplats. Gillar definitivt inte att bo i röran. Det gör mig stressad. Men Rom byggdes inte på en dag så jag får väl ta och lära mig det där med tålamod. Det sägs att det är bra att ha. Ska jag vara helt ärlig kan jag ha ett enormt tålamod när jag väl bestämt mig men vägen till ett beslut kan vara lång och krokig. ;)
kram tills nästa gång.
Nu är det
Eva Friberg

tisdag 20 april 2010

Dagen H

2 dagarkvar till den stora dagen. Då ska man helt plötsligt ska bli ensam ägare till ett litet hus. Sitter och tar en paus i packandet här ute i stugan och känner mig en aning fundersam över hur jag ska hinna och kunna packa allt själv. Kan ju inte påstå att jag fått någon hjälp av någon. Sen har jag ju ett hus till och ta itu med. Så mycket att göra och så lite tid. Vill få allt färdigt så fort som möjligt och helst igår. Min brist på tålamod gör att det känns lite hopplöst ibland och gör mig nästan lite aggresiv. Ska plocka ner hela min tillvaro som jag kände den i kartonger och flytta till en helt ny okänd. Det positiva är att den blir vad jag gör den till. Känns lite mäktigt när man tänker på det. Nej nu har jag latat mig färdigt för denna gången.
kram på er tills nästa gång.
Eva S

söndag 18 april 2010

Kaos

Sitter mitt i kaoset av kartonger och saker. Mitt emellan punkt a och b. Ena stunden får jag mycket gjort och far fram som en torped för att i nästa tvärstanna. Inser att det värsta har jag framför mig. Huset. Där är allt man samlat på sig under 22 år. Stort som smått. Ibland känns det som att man inte ska orka. Det är bara och spotta i nävarna och kämpa på. Undrar om jag ror i land mitt blivande projekt. Det finns så mkt som ska göras och så mycket jag skulle vilja göra. Få ner energiförbrukningen i form av en luft/vattenpump som ska installeras, vitvaror införskaffas, tapetsera, måla, lägga nytt golv, byta brädor på balkongen och altanen, köpas möbler och husgeråd. Får se det från den positiva sidan. Det är mitt kråkbo och jag gör som jag vill när jag vill och om jag vill! Det man inte kan får man lära sig. Kan man inte läsa sig till det så får man fråga. Ett helt hus med massor av tomt. Jag som inte ens gillar trädgårdsarbete. Ja den som lever får se hur det går. Det är ju ingen panik för jag ska ju inte flytta därifrån i första taget.
Ska bli spännande och man får väl ta en sak i taget. Får se det som en utmaning och ta det som en kvinna.:)
kram på er tills nästa gång.
Eva S

tisdag 13 april 2010

Bacill

Tänk att något så litet kan nocka en så totalt. Där hade man en underbar helg och såg faktiskt fram emot att få börja en ny arbetsvecka. Nej det blir aldrig som man tänkt. En liten bacill satte P för det. På natten vaknade jag av kramp och att magen förde ett jädrans liv. Sen var det kört. Ja man fick onekligen något annat att tänka på ett tag. Tänk att folk betalar pengar för sådant här när en bacill kan fixa det alldeles gratis. Det enda du behöver göra är att umgås med rätt folk så är saken klar. Ska erkänna att jag inte var speciellt kaxig och road igår. I morgon blir det jobb och normal lunk hoppas jag. Lika bra att inte ta ut glädjen i förskott. Ska erkänna att jag efter helgens seans fortfarande går och ler lite för mig själv. Vi hade en diskussion angående att många kristna anser det strida mot deras religion. Kanske för att de är rädda att upptäcka att gud inte finns eller att det egentligen är en metafor för något helt annat. Men det mina vänner är en annan historia och kommer inte att tas upp här. Kanske något ni kan diskutera över en öl nästa fest då ni kommit in i filosofstadiet? Ni vet då man brukar lösa världsproblemen.;))Har i alla fall min åsikt och övertygelse klar för mig och fått den mer eller mindre bekräftad. Nu så återstår bara att fokusera sig på vardagen och stundande förberedelser inför flytten och ekonomin. Sen är man redo att skapa sig en tillvaro med nya rutiner för mig och grabbarna. Ser verkligen fram emot det. Det är genom motgångar man lär sig och blir starkare. Efter att ha fått i ordning det huset kommer man att vara som en mental Karl-Alfred. :))
kram tills nästa gång
Eva S snart F...

söndag 11 april 2010

Summa sumarum.


Söndag kväll och lugnet har lagt sig och mörkret ligger som en tjock och mörk slöja över landskapet. Det enda man ser är siluetterna av träden. Sitter och summerar helgen som varit och förbereder mig mentalt inför den kommande veckan. Det har varit en väldigt intressant lördag. Hade ett medium här och hade samlat ihop lite folk som ville få sin chans att få kontakt med den andra sidan. Det verkade som att majoriteten hade fått de svar de sökte så man kan väl klassa det som en mycket lyckad dag. Oavsett hur mötet med mediumet avlöpte tyckte jag det var trevliga människor här och en avspänd och skön stämning. Själv måste jag erkänna att det var en mycket givande stund och väldigt intressant. Fick många svar på oförklarliga ting. Sen på kvällen satt jag och min mycket goda vän och begrundade all information vi fått över ett glas rosé eller kanske blev det rent av två. ;) Idag fanns inget annat val än att bara njuta av vädret. Allt annat hade varit otänkbart. Så nu känner man sig mentalt och fysiskt redo att ta itu med nästa veckas utmaningar. Det är så en helg ska vara. Trevligt sällskap, vila på sjätte dagen. Det är så man skapar balans. O nu är det bara 3 veckor kvar...;)

söndag 4 april 2010

Alldeles för lätt

"Det är alldeles för lätt och skilja sig idag". Alla som varit i samma situation som jag vet att detta är bara skitsnack. Det är ju inget man helt plötsligt kommer på. "Hm, om jag skulle skilja mig för det här var inget roligt". Nej knappast. Själva skilsmässan gick väl fort eftersom vi inte hade några barn under 16 år men själva bodelningen tar betydligt längre tid. Speciellt i detta fallet. Sen ska man dela upp allt bohag. Vem som ska ha vad och lägg sedan till allt tjafs. Gud vad jobbigt det är med allt "det är så synd om mig" och "förstår fortfarande ingenting". Det är väl bara till att acceptera läget och försöka gå vidare. Tro mig jag vet att i vissa situationer får man acceptera att man aldrig kommer att förstå hur folk resonerar. Detta för att kunna gå vidare och orka med sitt liv.
Man kastas tvärt mellan olika tankar och det är allmänt kaos. Det är allt praktiskt som ska skötas samtidigt som man vill fundera på den nya bostaden och planera framåt. Samtidigt försöker jag låta bli att känna efter hur evinnerligt psykiskt trött jag egentligen är. Ska jag ramla ihop så ska det vara i mitt eget hus. Så det är bara och bita ihop och vara som duracell kaninen och bara gå på. Det är både den jobbigaste och roligaste tiden på länge. En massa roliga saker som inträffar samtidigt som man måste hantera en massa skit. Ambivalens? Nej snarare att man får ta det onda med det goda. Eller inget ont som inte har något gott med sig. Ok säger som Strindberg: "Inget är så allvarligt att det inte tåls att skämtas om" eller hur? Eller efter regn kommer solsken. :) Tack för att ni orkade läsa men nu ska jag nog spotta i nävarna igen. Slut med självömkan för den här gången.
kram tills nästa gång
Eva S (snart F)