Evinnerlig gräsmatta

Tog mig ann den evinnerliga gräsmattan idag. Insåg att ska man vänta på att grabbarna ska hjälpa mig hinner det bli Jul både en och två gånger. Tog ut gräsklipparen och givetvis var det både för högt och för tungt. Slet som ett djur och svetten rann. Tänkte att det är nog så för att jag väntat för länge. Efter jag arbetat mig igenom 2/3 av eländet såg jag en gul spak. Blev helt kall. Fan jag har ju en självgående gräsklippare men man måste hålla in spaken när man klipper. Fy vad jag kände mig korkad. Varför kom jag inte ihåg det? Så nu sitter jag där med en ömmande kropp och armar som skakar av mjölksyra. Det tog 3,5 timme men då användes den lilla trimmern också. Känns gott att ha det gjort. Kanske lite av glassen från i torsdags förbrändes något. Var oerhört glad över att ha mycket träd. Tacksam över den skugga de gav. Ser fram emot tisdag. Ska få släktbesök då. Sitter i mitt kök och tittar ut och ser solnedgången. Det är när lugnet lägger sig och vardagsljuden stilla avtar man inser att de bekymmer som verkade så stora i morse är egentligen ganska triviala och näst intill obefintliga. Så oavsett vad vi gör på vår semester kan vi i alla fall säga " Vi hade i alla fall tur med vädret".
kram tills nästa gång.
Eva F