Surpittar och onödiga frågor

Fredagar är en prövningens dag som kantats av surpittar och onödiga frågor.
Tröttheten man förträngt i veckan dyker upp och knackar på dörren och pockar på uppmärksamhet. Irritationen stegrar och tålamodet ebbar ut. Är det då för mycket begärt att få jobba i lugn och ro? Finns inget som heter så där jag är. Kände som vanligt att min sista gnutta energi gick åt till att koncentrera mig och hålla temperamentet i schack.
Men ibland undrar man varför vissa inte har lärt sig att man ska vara självgående och lära sig hitta och lösa saker själv. Learning by doing som det så vackert heter.
Nej varför tänka själv när andra kan göra det åt en.
Så när jag blir stor ska jag ha ett eget kontor med en dörr som jag kan låsa.
Nu får man njuta av helgen och samla kraft till nästa veckas miljoner frågor och finna sig i att man är längst ner i näringskedjan.
Dags att slänga sig i soffan och njuta av att slippa tänka ett tag.


kram tills nästa gång.
Eva