Grodor i munnen

Vi sitter som vanligt samlade. Var och en får säga sitt. Plötsligt inser man vad föregående person sagt. Sakta börjar förvirringen sprida sig inom mig. Inser att man förväntats reagera. Inte på ett positivt sätt. Vad var det som sagts egentligen? Varför? Förvirringen övergår till irritation för att sen nå sin kulmen i renodlad ilska. Bearbetar. Behärskad. Lugn men med svart blick. Tiger. Försöker förstå. Avslut och alla går ut. Försöker hitta mitt inre lugn. Tar ett djupt andetag. Stärkt av några goda skratt återgår jag till mina sysslor. Inser sen sanningen. Vissa människor är födda med grodor i munnen. Frågan om det var medvetet eller bara plumpt vet man inte. Vet bara att roten till problemet inte ligger hos mig. Tror det var W Moberg som sa att "det är synd om människan". Tydligen vissa mer än andra... .

Kram Eva