Tröttheten slår till igen!
Det är fredag och tröttheten slår till igen.
Mer regel än undantag.
Den där lille John Blund sägs slänga grus i ögonen men på fredagar är jag övertygad att han använder ett järnrör.
Inte så konstigt då man har avverkat större delen av arbetsveckan och ni såväl som jag lär inte ha suttit med armarna i kors på den lilla fritid man har.
Satt och tänkte på de olika stadier man har innan ramlar ihop av trötthet.
Påminner lite om de man har i berusat tillstånd.(Har jag för mig.)
Först är allt hysteriskt roligt och humöret är på topp och skämten är någonstans under bältet.
När man passerat det smyger man in i vad jag kallar filosofstadiet.
Tankarna vänds innåt och blir djupa och man är allt annat än social.
I pannan har man en skylt i neon som säger "Stör på egen risk".
Sen är steget inte långt till den svarta zonen.
Det är då alla riktigt nattsvarta tankar poppar upp.
Funderingarna blir negativa och allt känns bara riktigt jävla jobbigt.
Det är i det stadiet jag brukar bänka mig i soffan med lite fredagsmys och tända mina ljus och bara koppla av.
Det är då man uppskattar att vara singel och inte höra en massa jobbiga frågor om varför man är sur.
Så nu vet ni att jag är inte sur.
Har bara ingen ork över att hålla mungiporna uppe.
Ha en fortsatt trevlig fredag och helg.
Kram
Eva
Så sant! Man kan inte ligga på topp hela tiden!!
SvaraRaderaVarm kram vännen!!! Du är bäst!